Jag hade ju bestämt mig för att återuppta bloggandet mer regelbundet. Hade jag. Jo.
Bland allt arbete med bloggar, Facebook, Twitter, LinkedIn, Facebook-applikationer och serverprogrammering försvinner dock just tiden för det lilla egna. För det där med att ta sig tid och skriva ner tankarna som far och flyger i huvudet.
Tankarna finns det nämligen gott om. Och tid för tankarna också.
Saker som händer finns det också gott om.
Projekt som är på väg och/eller som avslutas också.
Det enda som saknas är den där förbaskade strukturen att sätta sig ner med datorn, för en gångs skull ignorera alla Twitter- och Facebookmeddelanden eller mails, gömma att-göra-listan (en lista som gör det enklare att greppa konceptet ”oändlighet”) och helt enkelt skriva.
Jag skyller på ADHD:n och försöker viga några minuter om dagen åt det här istället.
Får se hur det går…
.
Foto: Anya Quinn
Relaterade?
En enda natt
Men du är ju en toffel…
Hejdå Katrineholms kommun – och dags för nya utmaningar
Ett ”anarkistiskt” chefskap?
